WienerschnitzelN.

Hejsan!

Nu kommer stora inlägget om Österrikisk mat! Så ladda upp med ett glas vatten och förbered dig på att få dina smaklökar virtuellt stimulerade av mitt matiga frityrosande inlägg:

SchnitzelN.
Detta stycke friterade kött (?) som serveras med potatis (potatissallad eller t.ex. pommes frites) och en citronskiva. Vegetarian som jag är har jag endast kunnat observera hur min mor och pojkvän oberoende av varandra intagit denna måltid - och efteråt suckat av besvikelse över hur lite wienerschnitzeln smakar. Pojkvännen åt den på en restaurang i Tiergarten Schönbrunn - mamma på en typisk österrikisk restaurang nära Stephansplatz. Båda tittade på mig med en död blick efteråt och muttrade något om att de önskat att de kunde fått någon sås till rätten som gett den mer smak.

Jag vet inte hur eller varför denna nationalrätt föll så platt hos dem, jag fick dåligt samvete över att jag peppat dem att äta schnitzeln. Var tvungen att ta dem båda till Yamm! efteråt för att bjuda på vegetarisk buffé som fick dem att glömma schnitzelns existens.

Friterade champinjoner.

Vacker dag vid Donau... För att lätta upp lite.

När jag var på en annan österrikisk restaurang med mamma (där mamma gjorde misstaget att beställa fisk - som smakade precis som schnitzeln och hon nästan började gråta) frågade jag glatt efter en vegetarisk rätt. "Jaaa, det har vi!" svarade servitrisen med självförtroende i rösten. "......champinjoner exempelvis" (uppfattade inte riktigt vad hon sade). "Den tar jag!" svarade jag.

Efter tio minuter kommer maten som visar sig vara en skål med champinjoner.

En skål. Med champinjoner.

Bara champinjoner.

De var visserligen friterade.

Friterade champinjoner (okej med en liten skål sås till och en citronskiva) skulle jag alltså äta till middag.

Eftersom mamma tappert med tårar i ögonen satt och strödde citron över sin friterade fisk som hon skalat bort frityren på eftersom det inte stod i menyn att fisken var friterad - hade jag inte hjärta att klaga utan åt min skål med champinjoner och spelade nöjd.

Efteråt förstod jag inte riktigt vad som hade hänt. Beställer folk på riktigt en skål med champinjoner att äta till middag, eller är det ett sätt att driva med vegetarianer? Är det egentligen snacks? Var servitrisen champinjonofil?

Allt annat typiskt österrikiskt.

OK, tredje exempel på konstig
vegetarisk rätt som jag fick på
Oktoberfest: Käsespätzle. Typ en skål
med potatisnudlar med ost. Typ som
att äta en skål med makaroner och
ost? På restaurang???
Fattade ingenting.

Tänkte att jag klumpar ihop alla annan mat som faktiskt har varit helt OK till en enda punkt. Jag gillar deras efterrätter och deras sätt att laga mat med potatis som vi inte riktigt har i Sverige (t.ex. nudlar, dumplings m.m.). Om man gillar friterad mat så ska man åka till Wien, allt är friterat här. Det finns det FRITERAD OST som maträtt??? Gebackene Emmentaler är exempelvis friterad emmentaler-ost. Det betyder att du får en hel ost som är friterad till middag - TYP MITT PARADIS? Hur nyttigt det är vet jag inte.

Okej, jag inser att det här inte blev ett jättebra matinlägg, jag ville bara skriva det för att klämma in mina anekdoter om wienerschnitzeln och champinjonerna. No hard feelings Österrike. WURST*! Ni har god öl och snälla hundar.



*"Wurst" används som "whatever", "äsch bry dig inte om det" eller "orka" på tyska, har jag lärt mig!

Silent disco - dansgolv med hörlurar

I fredags hängde jag på två tjejer från histologilabbet till en klubb i 8:e distriktet, WUK, för att gå på "Silent disco". Det är ett event där folk lyssnar på musik via hörlurar. Två DJ´s sköter musiken i två separata kanaler från scen och så kan man välja vilken man vill lyssna på med hörlurarna.

Stället var gigantiskt och smockfullt med folk. Musiken var OK och själva idén med musiken i hörlurar visade sig vara riktigt rolig. Det var kul att lyssna på ena kanalen och sedan höra hela dansgolvet sjunga med på en helt annan låt och då byta till den kanalen och sjunga med. Om man tog av sig hörlurarna kunde man relativt enkelt prata med sitt sällskap och lyssna på de andra som dansade och sjöng med till musiken. Ganska surrealistisk upplevelse men fräscht på nåt sätt :) Man kunde ju liksom alltid höra musiken eller sina kompisar perfekt.

En lite märklig grej var att barerna på eventet sålde dricka i tjocka plastglas - som man liksom på julmarknaderna betalade pant för. Så om man köpte en dricka betalade man en euro extra för glaset, sedan lämnade man tillbaka glaset när man skulle köpa en ny eller dra - och då fick man pengarna tillbaka. Detta gjorde att det inte var särskilt skräpigt i danslokalen eftersom alla höll reda på sina glas (som ju var av plast och inte kunde gå sönder) vilket var bra! Priserna för alkohol var låga om man köpte öl eller vin, medan drinkar kostade nästan som i Sverige.

Klubben hade öppet från 23 till 04, vi var kvar där till  ca 02.30. När vi stack därifrån spelade de en välbekant jullåt...

Är allt verkligen stängt på söndagar i Österrike? - Inte museum, djurparken och slott!

Av religiösa skäl är söndagar i Österrike en vilodag - vilket visar sig i form av att vanliga mataffärer och samtliga shoppingaffärer är stängda hela dagen. 

Vad är då öppet?

Jo, om du vill köpa mjölk, bananer eller snabbpizza kan du besöka olika minilivs som finns nära stora tunnelbanestationer - t.ex. vid Landstrasse eller nära Museumsquarter. Där finns då ett mindre utbud av det mesta som kan behövas fast till dyrt pris och med trängsel i form av andra panikshoppare på köpet. Bensinmackar har öppet om man vill köpa chips eller en flaska vin. Vissa Ströck och andra bagerier har också öppet på söndagar.
Caféer, barer och restauranger har i många fall öppet på söndagar, även om jag sett att en del restauranger har söndagar som "vilodag".

Turistaffärer har öppet ALLA dagar - både i anslutning till museum och i närheten av olika turistattraktioner i staden. Så du kan alltid köpa en t-shirt som det står "No kangaroos in Austria" på, mozartkulor eller en Stephansdom-nyckelring - även på en söndag.

Hur har då jag spenderat mina söndagar i Wien? 

Utsmyckning i Schönbrunn

Jo - jag har besökt olika museum, slott och  julmarknader! Även djurparken i Wien. Eftersom jag dedikerat ett helt inlägg åt julmarknaderna så tänkte jag inte nämna dem vidare här, men de har öppet hela söndagarna och där kan man köpa fina saker om man vill det.

Det maffigaste jag sett i Wien är nog slottet Schönbrunn. Det är ett slott med en gigantisk park, där du kan gå i flera timmar. Det finns skogsområden, en stor park, labyrinter (kostar att besöka labyrinterna) och vacker utsikt från kullen mitt i parken. Stadens djurpark ligger här också - Tiergarten Schönbrunn. Den är öppen alla dagar om året, inkl. söndagar. Tycker djurparken var bra förutom att det var ganska trångt i vissa djurhus pga mycket besökare. Bättre än Skansen och mycket bättre än djurparken i Amsterdam som jag besökte förra julen. Det finns flera fik och restauranger i och nära parken. Min favoritrestaurang är den som ligger precis framför djurparken, Landtmann's parkcafé, för där hade de ganska mycket vegetarisk mat att välja bland, gratis Wifi och infravärme :)

Stalkade lite kråkor när jag skulle fota i parken :)

En söndag bestämde jag mig för att gå till slottet Belvedere för att gå på deras konstutställning. Jag hade hört att de hade tavlor från en konstnär som heter Gustav Klimt som jag googlat upp och tyckte ritade fint :P På vägen dit passerade jag en botanisk trädgård. Den var mysig och jag kan rekommendera att gå dit då de hade växter från hela världen nästan, även om det inte direkt syns på mina bilder kanske, haha.

Botaniska trädgården ligger precis intill slottet Belvedere i tredje distriktet.

Väl framme vid Belvedere så möttes jag av en gigantisk "platt" park - som påminde om den vid slottet Schönbrunn. I parken finns övre och nedre Belvedere, konstutställning finns i båda byggnaderna. Jag köpte biljett till båda och fick studentrabatt (även fast jag råkade visa mitt sjukförsäkringskort inom EU när jag betalade istället för själva studentkortet från Wien... hehe). Har knappt varit på konstutställning förut och tyckte det var ganska tråkigt med några få undantag. Utställningen från Gustav Klimt var en av dem. De tavlorna var riktigt vackra, och fanns främst i övre Belvedere.

En annan söndag tänkte jag att jag skulle ge ett försök att istället besöka ett modernt konstmuseum: MUMOK i Museumsquarter. Även där kom jag in billigare tack vare studentrabatten.
Jag tyckte det mesta på museet var lite tråkigt, tyvärr. Det bästa var en flygande kloss med ett gammalt tuggummi på (som flög 3 cm ovanför en hylla - med magnetisk kraft) och det sämsta var ett rum som hette typ "monochrom room" eller nåt sånt där alla tavlor var målade med samma gröna färg. Kändes varken originellt eller kul. MEN - om du gillar museum så finns det massa museum att välja på vid Museumsquarter och det är ganska mysigt att hänga där på deras caféer och barer.

Så! Det var lite saker jag roat mig med på söndagar. Eftersom jag hatar att inte kunna handla saker på söndagar (att man måste planera vad man ska ha för mat hemma i förväg och inte kan ströpromenera på H&M)  så har jag medvetet försökt planera att hitta på saker på söndagarna. Det är ganska mysigt att göra saker så även om allt inte varit supersuperkul så är det ändå något att sysselsätta sig med.

Idag tänker jag baka lussebullar och sen dra till julmarknaden vid Karlsplatz för att kolla lite på julklappar. Det är ju min favvomarknad :) Kanske även drar förbi bokaffären Thalia vid Landstrasse då jag upptäckt att den har öppet på söndagar. Den är lite speciell jämfört med svenska affärer då de tillåter folk att läsa böcker utan att köpa dem och har ett café mitt i affären. Så det är en väldigt chill stämning med läsande människor i varje hörn, som ett bibliotek där man inte behöver vara tyst.
Gillar´t!

Trevlig söndag ;)

Wien uppifrån - pariserhjul, torn och en kyrka

Hej hopp!

Tänkte slänga in ett inlägg med tips på tre sätt att se Wien uppifrån!

Det första är från nöjesparken Praters gamla pariserhjul, Riesenrad, som byggdes 1897. Det kostade 10 euro att åka ett varv som varade ca 15-20 minuter om jag minns rätt. Korgen man åkte i bestod i princip av en liten bod med en bänk i mitten som man kunde sitta på. I korgen fanns det plats för ca 20 pers.  Inte jätteromantiskt och lite jobbigt att brottas med folk om utsikten men det fanns tid att se allting. Det gick att hyra en korg för en romantisk middag... Utsikten var ganska bra, man såg bort över centrala Wien, andra hållet mot floden Donau och nöjesparken uppifrån. Biljetten för pariserhjulet kunde bli billigare om den kombinerades med andra attraktioner i Wien, t.ex. djurparken vid Schönbrunns slott (som var en helt OK djurpark när jag besökte den).

Nästa tips är att besöka Donauturm, den högsta byggnaden i Wien. Priset för att åka upp i tornet är 7,40 euro. Vi åkte dit ganska sent en lördagkväll i oktober men jag rekommenderar att man åker dit när det är lite varmare ute, och kanske i dagsljus om man vill ta sig dit till fots. Tornet ligger lite off och det var kusligt att promenera dit i mörkret. Eftersom det var så högt uppe så blåste det rejält vilket gjorde det riktigt kallt att kolla på utsikten från utsiktsplattformen. Dock väldigt fin utsikt, hade ingen aning om att staden var så stor! Det finns en bar samt en restaurang i tornet för den som vill konsumera mat och dryck med Wiens bästa utsikt.

Utsikt mot stadens centrum precis när solen går ned. Nöjesfältets Riesenrad och andra åkattraktioner lyser upp i neonfärger i natten :)

Till sist så tänkte jag tipsa om det billigaste och mest fysiskt ansträngande sättet att se Wien på: genom att klättra 343 trappsteg upp i Stephansdoms södra kyrktorn. På vägen upp var det jobbigt att snurra runt i tornet, jag kände mig lite yr och upplevde något som liknade klaustrofobi för första gången i mitt liv. Passerade en liten duvmamma som satt och ruvade på små dunbollar. 

Väl framme i utsiktsrummet så hade jag en fantastisk utsikt, vädret var underbart. Fönster fanns i alla fyra väderstreck och alla utom ett var öppna så man kunde fota och titta ut åt sidorna. Det man framförallt såg var olika byggnader i centrala Wien, vilket var roligt eftersom jag kände igen flera stycken (kyrkor, slottet Belvedere, Rathaus) inkl. olika gator, Där i tornet fanns en liten souvenirshop också, med vykort och sånt. Lite roligt. Att klättra upp till tornet kostade 4,50 euro. Det går också att åka upp i kyrkans norra torn med en hiss, där man också har utsikt (kanske inte lika högt men kan ju vara ett alternativ om man av olika skäl inte är så mycket för hundratals trappsteg).

Så! 

Sammanfattningsvis: 

Vill du...

...billigast få en överblick över centrala Wien - besök Stephansdom. Centralt och bra.
...åka riktigt högt upp så besök Donauturm.
...åka en över hundra år gammal karusell samtidigt som du ser lite av Wien - besök Riesenrad.

Odramatiskt inlägg

"Men mikrobiologin då! Hur gick det med den?"

Det är inte alltid helt enkelt att vara på praktik. Ibland blir saker inte som man tänkt sig. Vi får se ifall jag kommer med en utvärdering om praktiken eller ej!

*laddar upp dramatisk (?) bild*

Mvh
Pipetteraren

RESULTATET: Wiens bästa julmarknad 2015 - sju julmarknader och ett okänt antal punch senare...

Från mitten till november till jul (och ibland nyår) poppar det upp julmarknader i hela Wien. Under veckan som gått har jag besökt de flesta stora julmarknaderna som finns i Wien inkl. en liten som låg i Wilhelminenberg. Här kommer en LISTA över (nästan) alla Wiens julmarknader!!!!!!!11!!!1!!11111!!!!!!

Stephansplatz.
Hit går du om du inte hittar till någon annan julmarknad, efter som det är den mest centrala julmarknaden som ligger precis intill Stephansdom - Wiens största turistmagnet mitt i centrum. Helt OK julmarknad om man inte kan ta sig någonstans... liksom komigen - de har god punch??? Det är Wiens motsvarighet till glögg, som säljs på julmarknaderna i många olika smaker. Vid Stephansplatz tyckte jag mest om punchen: Weihnachtspunch (julpunch). Ganska liten julmarknad dock, väldigt turistig. Hittade inte något att köpa där.

Denna marknad var den första jag gick på, tillsammans med min mamma. Vi blev förvånade när vi skulle handla punch och var tvungna att betala extra för muggen som man fick punchen i. Priset blev liksom mycket dyrare än vad som stod på prislistan. Det vi inte hade fattat var att man betalar en "pantavgift" för muggen, som man sen får tillbaka när man lämnar in koppen innan man går hem. Senare har jag insett att det funkar så på alla julmarknader i Wien. Så, jag och mamma behövde inte släpa med oss de röda skoformade muggarna från Stephansplatz till Sverige utan kunde lämna tillbaka dem igen en annan dag :)

Museumsquarter.

Inte riktigt en julmarknad eftersom de bara serverar saker att äta och dricka här men kände ändå att det var värt att nämna denna plats eftersom jag hamnat här flera gånger! Kan rekommendera deras apelsin-ingefära-punch :) Museumsquarter är alltså ett område i Wien med flera olika museum. På somrarna finns här uteserveringar.

Maria-Theresien-Platz.

Jag har ingen bild från julmarkaden mellan Naturhistoriska museet och konstmuseet så jag laddar upp en bild från en kväll i oktober när det var en slags ljusfestival där - byggnaderna lystes upp med olika mönster och färger. Denna julmarknad var lagom stor, jag och min kompis från Sverige fastnade där för att de sålde pina colada-punch :) Ganska mycket mat sålde de! Ligger centralt så om man är i Wien under kort tid och kanske ändå ska besöka något av museumen - då tycker jag man ska passa på att gå hit!

Wilhelminenberg.

Hit åkte jag två dagar i rad på afterwork. Wilhelminenbergs slott ligger högt uppe på ett berg utanför Ottakring, nära både Wilhelminenspital och Otto-Wagner-Spital. För att komma hit kan man ta tunnelbanan till Ottakring och sedan åka buss till stationen Wilhelminenberg.

 Julmarknaden är pyyyyyttepytteliten men jättesöt och har troligtvis Wiens finaste utsikt. Här köpte jag god honungsglögg och äppelmust! Även langos från Ungern, helt underbart god. FÖR ATT INTE TALA OM KAISERSMARRN (maten på bilden). Det är typ pannkaks-röra ("scrambled pancakes") - eller tjockpannkaka klippt i små bitar... supermums. Eftersom själva marknaden är jätteliten rekommenderar jag att man åker hit om man är ett härligt gäng som ska umgås eller kanske ett romantiskt par. Så man liksom blir tillräckligt underhållen av varandra, i miljön med vacker utsikt och god mat.

'

Rathaus.

Wiens största julmarknad. Här kan du gå i timmar och åter timmar, kanske extra länge för att det är fullsmockat med folk och du rör dig typ en meter i minuten. Mina jobbarkompisar hade förvarnat mig för att marknaden var väldigt kommersiell och kitchig - vilket stämde. Många prydnader i träden, mycket turistbodar. Men störst och finns mycket att se!

Schloss Schönbrunn.

Vid slottet Schönbrunn hålls en söt julmarknad. Här fanns det fina hantverk att köpa. Marknaden var lagom stor, inte störst men inte minst... :P Ett band spelade julmusik och det var väldigt mysigt med den stora julgranen och slottet i bakgrunden. Jag hittade julklappar här, hade säkert köpt fler om inte de flesta sakerna varit lite för dyra för min smak. Väldigt trevlig julmarknad, hade en gammaldags touch.

Wiens bästa julmarknad:
Karlsplatz.

Av en slump hamnade jag på Karlsplatz julmarknad, och tur var väl det för det var den bästa julmarknaden jag varit på. Marknaden var förhållandevis stor (kändes större än Schloss Schönbrunns julmarknad) och här fanns saker som inte fanns på de andra marknaderna, mycket unikt hantverk. Folk på mitt jobb rekommenderade Karlsplatz för att de skulle ha god mat men den hann jag inte testa. När vi var där hölls ett shownummer med pyro-dans (???) som var förtrollande coolt. Jag brukar inte gilla att se på folk som leker med eld eller folk som dansar men här lyckades de kombinera det bra så jag fastnade i en halvtimme framför uppträdandet! Gillade marknaden så mycket att jag ska gå tillbaka dit nästa helg för att handla julklappar där :) Eller ja, en julklapp till mig själv, deras glöggmugg som jag tyckte var fin! 

Rekommenderar verkligen att åka till Wien under juletid! Punch är det bästa som finns. Förutom de som nämnts ovan har jag testat aperolpunch, apfelstrudelpunch, blodapelsinpunch, skogsbärpunch, jordgubbspunch m.fl...

Hejdååå patologilabbet, men först två obduktioner, tack!

Hade tänkt att det skulle se jättecoolt ut med gula saker från labbet men i efterhand känns upplägget lite beige:t.

Förra veckan hade jag min sista vecka på patologilabbet. Lärde mig lite immunohistokemi (man färgar in specifika strukturer i cellerna med hjälp av antikroppar) och hur fryssnittning går (det är när man under en operation snittar och färgar in bitar av organ för att t.ex. bedöma hur mycket av en vävnad som innehåller cancerceller så man vet hur mycket man ska operera bort). Sedan fick jag följa med på två obduktioner...

Sammantaget gillade jag allt på patologilabbet och skulle kunna tänka mig att jobba med det när jag är färdig med utbildningen. Så jag är glad över att jag valde att göra praktik där!

Obduktionerna då?

"Svimma inte" sade de till mig innan jag gick ner till obduktionssalen och visste inte vad jag skulle förvänta mig. Jag har bara sett en död människa på nära håll tidigare och det var en avliden vän till familjen som enligt grekisk ortodox sed hade öppen kista under begravningscermonin. Begravningen var jobbig, men då hade jag ju en relation till den avlidne. Hur skulle det vara att se en död främling?

Tankarna jag hade under och efter obduktionerna var många. Jag tyckte varken innan eller efter att det var obehagligt med obduktioner. Jag var dock inte beredd på att kropparna skulle se ut som de gjorde. Det sågs liksom på långa vägar att de inte levde. Det var i och för sig bra, för jag upplevde att det blev enklare på något sätt att hålla lite distans till eventuella känslor som kan komma när man tänker på att det är en människa som inte lever längre som ligger på bordet framför en. Hade hört kollegor som tyckte det var jobbigt att se ansiktet på den avlidne och fått panikattacker.

Det var intressant men sorgligt att få reda på hur människorna dött eftersom det troligtvis involverat lidande för dem innan de dog. Att se själva obduktionen var inte läskigt, jag försökte känna efter hela tiden så jag inte skulle svimma eller liknande men var inte nära någon gång. Tror att man påverkas av andra och kanske blir stressad också för att man förväntar sig att det ska vara en obehaglig upplevelse? Jag känner dock inte att döda människor är något som man ska vara rädd för och det som hänt dem påverkades inte av att jag var med på obduktionen. Så på det sättet kändes det OK att vara där.

Rekommenderar jag att gå på obduktioner om tillfälle ges? Nja. Gör som du känner. Var inte rädd, men om du verkligen inte tror att det är din grej så skippa det.

Hemlis: Jag fick lite dödsångest efteråt. Liksom, det är inte så kul att bli påmind om att man kommer dö när det enda man hittills åstadkommit i livet är studieskulder och en taskigt uppdaterad blogg om sina utbytesstudier?

Jaja. Trevlig kväll. Lite rörigt inlägg. Sorry! Uppdaterar om bakteriologilabbet som jag är på nu - i framtiden.

Wien, sett från kyrkan Stephansdom 343 trappsteg upp i södra kyrktornet. Det var den varmaste dagen i november, ca 20 grader varmt. Kyrkan som ligger precis mitt i Wien gav en bra överblick över staden! Kostade 4:50 euro att klättra upp.

Hur du överlever praktik på lab i Österrike

Överlevnadsguide till praktik på lab i Österrike:

1. Ta reda på vad som förväntas av dig. Detta gäller från universitetet i Sverige, universitetet i Österrike och praktikplatsen. Finns det kriterier som ska vara uppfyllda, ska du skriva något, ska din handledare skriva en bedömning? Ta reda på det från början och om inget finns - försök notera vad du lär dig osv ifall något skulle dyka upp senare. För mig var det ganska oklart i början på praktiken men eftersom jag förde anteckningar över vad jag gjorde så var jag ändå förberedd när andra besked kom lite senare.
2. Kom i tid. På de ställen där jag praktiserat är personalen alltid i god tid till jobbet. De brukar också ha "kommer i tid" som kriterium när de bedömer dina prestationer på praktiken, så var där tiden ni avtalat (varierar beroende på arbetsplats och vilka analyser du utför). Däremot är det ofta helt OK att ta frukostpaus/kafferast efter någon timme på morgonen om du känner att du behöver det, och äta lunch i lugn och ro även om de andra snabbt stressar tillbaka till arbetet. Detta är iaf vad som gällt på de ställen där jag varit.
3. Lär dig tyska så snart du får möjlighet. Använd särskilt:
   Guten Morgen (på morgonen), Mahlzeit (mellan kl. 10.00-13.00), Danke (om du får hjälp), Bitte (om någon säger Danke), Tchüss (när du går hem).
4. Var ingen besserwisser. Visa respekt för deras metoder och visa intresse för att lära dig hur de utför analyserna. Om någon utför en sak på ett konstigt sätt så finns det oftast en anledning. I alla fall i 95 % av alla situationer jag varit med om.
5. Spela med i deras hierarki. Kanske låter lite konstigt, men här är de t.ex. jättenoga med titlar samt vem som "duas" och "nias". En läkare är "Dr. Andersson" till och med i sin egen sjukjournal och BMA nämner sinsemellan läkarna med just deras titlar. Kan inte minnas att jag hört någon BMA tilltala läkare med förnamnet. Vad gäller hur de olika yrkesgrupperna agerar sinsemellan så är det ofta så att BMA servar läkare. Plockar fram och plockar bort instrument, rengör efter läkaren, hämtar saker på förfrågan. Ibland känns det som att BMA gör "skitgörat" medan läkare gör det roligare eller mer intressanta arbetet, fastän det egentligen inte behövs. Vissa uppgifter som läkare egentligen ska göra kan BMA tilldelas men känns som att det då är sådana saker som läkarna själva tycker är tråkiga. Majoriteten av de läkare jag mött är dock väldigt trevliga och som vem som helst i personalen. Undantagsfallen är fisförnäma och tror sig vara nåt alldeles särskilt. OBS: Jag menar inte med denna punkt att du ska låta någon trampa dig på tårna. Självklart inte. Men ställ inte till med någon onödig scen.
6. Fråga inte för mycket - men svara ärligt om du får frågan "förstår du hur jag menar?". Med det första menar jag att det är bra att känna av vilken nivå du kan lägga dig på när du ställer frågor, och inte trampa någon på tårna. Jag var t.ex. intresserad av en viss sorts analyser och ville veta exakt hur ett instrument gjorde för att mäta olika värden. Personen som genomförde analyserna var ganska ny vid apparaten och kände sig ställd mot väggen av mina frågor. Om du känner att det är på det viset är det bättre att kanske istället fråga "vet du någonstans där jag kan läsa om analysprinciperna för instrumentet på engelska?". Då får personen möjlighet att A) svara genom att ge mer information eller B) hjälpa till att hitta informationen.
   Med det andra menar jag att det är dåligt att låtsas att du förstår saker som du inte förstår. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så gjorde jag det ibland när jag kände att saker och ting inte riktigt var så viktiga att jag BEHÖVDE förstå alla detaljer, men det tycker jag bara man ska göra i undantagsfall. Om någon förklarar en sak och frågar: förstår du? - var ärlig och säg: "jag förstår en del saker men inte riktigt sammanhanget, kan du snälla förklara igen?" Vet att det låter fjantigt och kanske som en självklarhet men det blir så mycket roligare när två personer som pratar förstår varandra!
7. Småprata på lunchen och rasterna. Hey, jag är introvert och gör inte sånt här särskilt naturligt. Jag har dock lärt mig mycket om Österrike genom fikarasterna och om hur arbetet
   ser ut för BMA i andra länder. Det är också enklare att jobba med folk om man vet mer om dem, vad de gillar och brukar göra på fritiden.
8. Alla kan ha en dålig dag - såväl du som de du jobbar med. Om olyckan är framme, var öppen och förklara vad som hänt. Om du inte kan lösa problemet själv så underlätta för dem att fixa det så smärtfritt det går. Även om man kan känna sig värdelös om man råkat göra något fel så blir det inte bättre av att gräva ned sig och sjukskriva sig resten av praktiken. Om inget allvarligt hände utöver att du "gjorde bort dig" - se det som en lärdom. Du kommer ju troligtvis inte träffa personerna igen efter praktiken är slut så du kan lära dig av misstaget och gå vidare med ditt liv.
   Om man kommer till en ny praktikplats kan det ju också vara så att man möts av en sur handledare som inte direkt inbjuder till något som helst samtal. Då är det bra att inte ta åt sig, utan istället kanske försöka hitta någon annan på praktikplatsen man kan prata med. Handledaren kan ha haft en dålig dag, varit stressad över arbetssituationen eller påverkats av något annat som gjort att handledandet av en förvirrad stackars svensk student inte är det roligaste på att göra-listan. GRÄV INTE NED DIG VID MOTGÅNGAR är mitt tips.
9. Ta egna initiativ. På mina praktikplatser har det funnits mycket utrymme att forma praktiken efter mina intressen. Vilka metoder är du intresserade av att utföra, vad vill du lära dig? Fråga så går det säkert att fixa! Syftet med praktiken är ju att du ska lära dig arbetet och testa på saker du kanske ska jobba med sedan. Om du vill fördjupa dig i något - säg till! Det kan finnas praktiska begränsningar (t.ex. om de har ont om personal eller att personalen som utför analysen inte kan engelska) men annars brukar det mesta gå att lösa om du säger till i tid och visar intresse.
10. Bjud på fika. Jag fick massa olika sorters fika på min praktik och det var kul att ta med eget fika för att bjuda tillbaka. Ikea är mitt tips om du vill ta med dig något exotiskt men inte kan baka själv ;)

Två statyer på taket till Schloss Belvedere som båda spelar "hard to get"...
Som belöning för att du scrollade igenom hela inlägget.

Oönskad graviditet - en, ur svenskt perspektiv, främmande lösning

Längs trottoaren på utkanten av sjukhusområdet finns en diskret grind till en
bebislucka där föräldrar kan adoptera bort sina barn anonymt.

Guten tag.

På mitt sjukhus där jag praktiserar finns en för mig lite konstig inrättning, nämligen något som kallas "Babynest". Det är en babyklappe (bebislucka) där du som förälder kan lämna ifrån dig ditt nyfödda barn anonymt till sjukhuspersonal, om du t.ex. inte längre vill ha det. En student berättade detta för mig, när vi passerade Wilhelminenspitals babyklappe med bussen, och jag blev ganska chockad när jag hörde att de hade en sådan inrättning. Hon förklarade att det var för att folk inte skulle lämna sina barn på gatan, eller något ännu värre. Hade vi inte såna i Sverige? undrade hon. Hur gjorde vi då med barn som ingen ville ha? Jag svarade aldrig hört att det var ett problem i Sverige. Kanske något enstaka fall, men om något lämnades i soprum eller på gatan i en kartong så var det oftast... kattungar. Inte barn.

Genom dörren syns bebisluckan. På baksidan går en väg som leder till sjukhusbyggnaden där
sjukvårdspersonal väntar och kan ta hand om barnet så snart föräldern lämnat ifrån sig barnet.

Hur som helst så har jag kollat upp lite om bebisluckor och de verkar finnas i flera länder i Europa, ex. Tyskland och Frankrike. På Wilhelminenspital är luckan byggd på så sätt att du som förälder kan lämna in ditt barn där helt anonymt i en varm bädd i en kuvös. Om du vill kan du köpa ett gosedjur och ge till barnet. Du får en fyrsiffrig kod som kopplas till barnet, så att du när du lämnat ifrån dig det kan ringa till sjukhuset, uppge koden och på så sätt anonymt få reda på hur ditt barn mår. När barnet läggs i krubban i bebisluckan filmas det av sjukhuspersonalen och efter några minuter kommer läkare eller annan sjukvårdspersonal gå ut och ta hand om barnet. Barnet kommer sedan till ett fosterhem. Inom åtta veckor efter att barnet har lämnats i luckan har föräldrarna möjlighet att få tillbaka det.

Sjukhuset ger även (enligt mina knaggliga försök att översätta informationen från deras hemsida) möjlighet till anonym förlossning, för kvinnor som inte vill uppge sin identitet när de föder barn.

Information om Wilhelminenspitals babynest finns här (tyska) och ett videoklipp om bebisluckan har jag hittat här.

Edit: Jag har fått frågan om hur Österrike ser på abort. Av det jag lyckats lite snabbt googla fram (rätta mig gärna om jag har fel!) så är abort tillåtet i Österrike, samtidigt som läkare kan välja att inte utföra aborter. Det gör att det finns kliniker som helt vägrar att genomföra aborter vilket gör att det t.ex. kan vara svårt för kvinnor på landsbygden att få hjälp. Dessutom måste kvinnan själv betala för aborten (5000-10000 kr). 

Q&A om patologipraktiken och SPÄNNANDE AVSLUTNING på ett inlägg.

Nu har jag varit på patologilabbet i tre veckor och tänkte dela med mig av tankar om praktiken där. I slutet av inlägget kommer lite cool fakta om labbet!

Vad är roligast på labbet?
Det roligaste tycker jag är att bädda in preparaten i paraffin. Man öppnar en plastkassett genom att bryta loss ett lock, droppar lite paraffin i en metallskål och lägger i vävnadsbiten från kassetten med hjälp av en tång. Därefter lägger man skålen på en kall platta så vävnadsbiten stelnar i paraffinet. Plastbiten som är kvar från kassetten lägger man ovanpå paraffinet som en kloss, som gjuts fast och används för att hålla fast vävnaden när den senare ska snittas.
Lång historia kort: Det är roligt att gjuta fast saker i paraffin.

Hur är kaffet på labbet?
Helt OK. Som i Sverige. Men inte som på Otto-Wagner-Spital... :´(

Vad är minst roligt på labbet? 
Att andas in kemikalier och lösningsmedel. Det luktar starkt vid manuella färgningsstationen, när läkare tar upp organ som förvaras i formalin och när vi använder bensin för att rengöra ytor där det fastnat paraffin.

Är de som jobbar där trevliga?
Eh, ja! De är supersnälla, charmiga och roliga. Idag berättade jag att jag inte har något att göra efter jobbet när jag kommer hem om dagarna och då frågade de om jag vill hänga med på after work och julmarknad veckorna som kommer :) Så de är snällisch.

Ladda upp en bildserie på något du gör på labbet.
OKEJ. Här är snittning med en slädmikrotom! Jag föredrar dem framför rotationsmikrotomerna som jag inte lyckas få bra snitt med. Enligt någon som gick förbi snabbt var jag en naturbegåvning med slädmikrotomen. Det får ni gärna hälsa dem som nästan underkände mig på praktiska provet i våras... Tack! Sen behöver ni inte säga att jag slängde 80 % av alla preparat precis innan hon passerat.

Orkar inte göra fler bilder. Men klossen ligger på is, sen snittas den, sen läggs snittade biten på ett objektglas och får torka. Därefter tas en paraffinet från snittet bort (maskinellt) och preparatet görs vattenlösligt. Sedan färgas snittet.


OK. Nu har du testat på en massa färgningsmetoder IRL. Hur är det jämfört med färgningen på i skolan?
På laborationerna i skolan färgade jag bara ett snitt, med en färgningsmetod (vi var i en grupp så vi färgade med en metod var). Visst, jag lärde mig hur jag för över snittet mellan kyvetter med olika lösningar, men jag lärde mig ju inte vilka steg som är viktigare än andra. På labbet här ska jag t.ex. göra tre olika färgningar som tar olika lång tid - samtidigt. Säg att varje metod innehåller 5-15 olika steg (blanda lösning, lägg glaset med preparatet i färgen, skölj i kranvatten eller destillerat vatten, torka av med ett papper, droppa på en filtrerad lösning osv i olika ordningar med olika färgningsmedel). Då är det ju viktigt att veta vad som ska prioriteras tidsmässigt. Kan ett preparat vänta en minut extra i kranvatten medan jag tar hand om ett annat preparat som ska torkas och in i värmeskåp? Sånt skulle jag vilja lära mig "fysiskt" på labbet liksom. Jag läste inte den teoretiska kursen i morfologi på BMA-programmet, så där kanske det ingick information om detta men det var inte något vi lärde oss praktiskt på skolans laboration. Meningen med laborationen var kanske att testa på hur det är att färga, inte att lära sig praktiskt. Men då är det lite konstigt att vi senare hade praktiskt prov på hur färgning, snittning osv går till under utbildningen..? OKEJ, svävar iväg lite märker jag.
Hursomhelst så har jag här på praktiken fått snitta egna preparat och sen funderat ut vilka som jag ska färga med vilken metod för att eventuellt kunna se det som metoden ska detektera. Jag har använt olika färgningsmetoder varje dag och försökt läsa på vad jag ska se och varför, samt förstå vilka delar i färgningsmetoden som gör vad. Det har varit kul och jag har lärt mig jättemycket :) Så det är helt klart hundra procent bättre att lära sig färgning av snitt på praktik än i skolan!

OKEJ - berätta nu det där "coola" du skulle säga!
Här kommer en bild på en skylt som sitter på mitt lab på Wilhelminenspital:

Nobelpristagaren professor Karl Landsteiner som upptäckte människans blodgrupper arbetade på laboratoriet från 1907 till 1919. Och obehöriga inte får beträda byggnaden :)

//Pipetteraren

Sverige Sverige... smørrebrød?

Vad jag saknar just nu från Sverige:

1. Vetepärlan.
2. Att folk kan gå på en gata eller i affärer utan att krocka med varandra. Håll till höger???
3. ATT KUNNA PACKA NER SIN MAT I MATAFFÄREN I LUGN OCH RO? Det finns inga "rullband" här i kassorna utan så fort du betalat för dina varor börjar expediten att lasta på nästa kunds varor på dina varor?
4. Att hela världen tar Visa.
5. Veckans brott. Fast jag har haxxat internet så jag kan se på Svt-Play nu. Leif GW <3
6. "Hej" + "Hej då". Enkelt. Inte att underskatta. Orkar inte hålla reda på om det är en schönes wochenende eller guten dag eller Mahlzeit.
7. Sås. Dressing. SÅS? Jag hittar bara hummus. Inte jättehemskt, men det är inte förrän nu jag insett hur mycket sås vi har i affärerna i Sverige. Liksom, vi har sås som ska ätas kall, sås som ska värmas och sås till sallad. Sås sås sås. Och den finns överallt? Här finns den ingenstans...
8. Undertext. Ja, jag vet att det är en kliché att störa sig på att allt är dubbat till tyska. Även nyheter. Visserligen kollade jag på brittiska nyheter och de var faktiskt också dubbade. Men ändå. Kom igen. Tycker ni verkligen att ert språk är så vackert.
9. Att 1 krona är vår minsta valör. Vi tog bort 50-öringen och jag tycker att euro-länderna kan ta bor 1, 2 och 5-centare. De läggs på hög och om jag någon gång ska försöka betala med jämna pengar för att bli av med dem, så slutar det ändå med att jag avrundar och får pengar tillbaka för att min huvudräkning suger. Så högen av små-centare växer och växer.
10. SL. HAHAHA. Nej. Seriöst. Ibland kollar jag sl.se bara för att skratta åt signalfel och spårändringar i Stockholms pendeltågstrafik.

En nyfunnen vän skrev ungefär såhär till mig idag:
"Jag kan tre svenska ord: Wasa, Ikea, smørrebrød."

Donau, under en höstdag då den person jag
saknar mest från Sverige var på besök :)

Detaljer från patologlabbet

1. Ingen har städat efter gramfärgningen. 2. Färgspill, något hände och den rosa fläcken blev orange. 3. Paraffin som smälter. 4. Handske som används när formalin hanteras. Formalin används för att konservera organ så att de inte förstörs innan de ska bäddas in i paraffin. Är mycket giftigt. 5. Färgning med "kernerot" (tyska). 6. Ryggmärgsprover läggs i EDTA i några timmar innan de bäddas in i paraffin. EDTA gör att vävnaden blir mjukare och därmed lättare att snitta. Här ses en plastkassett som benmärgsprovet förvaras i. Den snurrar ovanför en magnetomrörare som gör att EDTA:n blandas om.

FOTOBOMB #2 inkl betygssättning a la apfelstrudel

Betygsättning av fenomen i Wien enligt skalan: apfelstrudel.

1. Wiens hundar. Många och väluppfostrade. Åker snällt tunnelbana utan att bitas (har på sig "beisskorb" = munkorg). Minus för att de inte kan läsa (se bild ovan). Betyg: 

2. Wiens rökare. Många och väluppfostrade. Åker snällt tunnelbana utan att bitas.
Rökning är tillåtet från 16 års ålder i Österrike. Väldigt lite fimpar på marken med svenska mått mätt (frågade dock på jobbet om detta stämde och jag fick höra att rena gator  bara gällde första distriktet...) vilket TEORETISKT skulle kunna bero på att det på nästan alla papperskorgar finns en "cigarettfimpare" enligt bilden ovan. På många restauranger är rökning tillåten inomhus. Små caféer får välja om de vill tillåta rökning eller ej, medan stora caféer enligt lag måste vara indelade i rök- och rökfria utrymmen. Positiva sidor till trots, så måste jag vara politisk korrekt och ge rökare betyget:

3. Wiens toaletter. Alla möjliga färger och former. Men de flesta har en hylla som gör att... det inte skvätter så mycket i toaletten? Det får vi klassa som bra. Jag skulle vilja veta mer om varför toaletterna i Österrike skiljer sig så mycket från de i Sverige, men har andra saker att googla. Eftersom jag fick dåligt samvete för föregående betyg så ger jag Wiens toaletter:

Detta var som alla förstår ett nöd-inlägg eftersom jag inte skrivit något på länge. Vi får se om uppdateringen blir bättre någonsin.

På återseende.

Döda kroppsdelar, färg och en ny praktikplats

Hej,

Nu har jag praktiserat en vecka på min nya praktikplats: patologi på Wilhelminenspital.
Detta sjukhus är precis som Otto-Wagner-Spital uppdelat i paviljonger, med olika byggnader för varje avdelning. Histologi/patologi-labbet delar byggnad med mikrobiologilabbet - och det är på mikrobiologen jag ska vara sista praktikveckorna i Wien. Så jag kommer alltså bara gå in i rummet intill när jag ska odla bakterier :)

Utanför labbet vid Wilhelminenspital. Höstlöven börjar ge upp.

På patologi-labbet jobbar sju BMA och några läkare. Labbet är litet och lokalerna väldigt gamla, men om fem månader ska labbet flytta till en nybyggd del av sjukhuset - då kommer lokaler och utrustning vara mer moderna.

Till labbet kommer organ och vävnadsprover från patienter som t.ex. har misstänkta tumörer i något organ eller har amputerat en kroppsdel. Stora organ skärs till mindre vävnadsbitar av läkaren som gör en medicinsk bedömning av vilka delar som ska studeras vidare, medan små organ direkt kan tas om hand av biomedicinska analytikern. Därefter ska vävnadsmaterialet bäddas in i paraffin, snittas till tunna skivor och färgas med olika färgningsmetoder beroende på vad som ska studeras i organen. Sedan bedöms preparaten mikroskopiskt av läkare.

Har dålig fantasi men tänkte att jag kan slänga in ett exempel på en frågeställning som vi får in på patologilabbet:

Patienten har magsår. Kan bakterien Helicobacter pylori vara orsaken?
Då kan man ta en biopsi (en liten bit vävnad) från magslemhinnan och färgar snitt från den med färningsmetoden "Modified Giemsa". Finns bakterier i slemhinnan färgas de in och det kan då tala för att patienten har en bakteriell infektion i magen.

Hur har då praktiken varit hittills? Jag har sett ganska mycket från avdelningen även om praktiken inte varit lika uppstyrd som på förra praktikplatsen. Här slussas jag emellan olika personer hela tiden och måste själv säga till om vad jag vill se. Mellan några timmar på förmiddagen sitter de flesta och snittar och då känner jag mig lite i vägen. Då försöker jag hjälpa dem med att färga deras färdiga snitt och sortera paraffinklossar i nummerordning... En nackdel är att jag inte vet riktigt hur jag ska planera min dag, och blir lite stressad av att inte veta när det är OK att jag tar paus och när jag kan gå hem.

Folk är dock väldigt trevliga och inkluderar mig i samtal och jobbet. Många är unga, och de kan bra engelska. Så det känns jätteskönt.

Förra veckan testade jag på att färga några specialfärgningar, idag började jag att snitta med en slädmikrotom (Se suddig Youtube-film nedan. Man drar en kniv över preparatet som är inbäddat i en paraffin-kloss, och använder en pensel för att fånga upp det tuuunna tuuunna snittet för att kunna lägga det på ett objektglas). Vet att jag ska vara på immunohistokemi-delen sista veckan på praktiken, men har inte riktigt koll på vad jag ska göra däremellan. Snitta fryssnitt? Jaja, återkommer till de olika delarna i praktiken vid ett annat tillfälle.

OH, JUST DET. Kom på att jag måste berätta om organen som kommer in på labbet i formalin? 
Jag såg ju en del döda djur när jag studerade anatomi och fysiologi på veterinärprogrammet men jag har ju inte sett så många mänskliga organ. Tydligen reagerar jag inte alls på mänskliga "inre organ" med ETT undantag. Såg en livmoder som blivit bortopererad pga tumörbildning. Det var jätteobehagligt och knöt sig i magen på mig.
Vad gäller mer "ytliga" kroppsdelar så har jag märkt att jag har svårt för fingrar och händer som amputerats. Tror att det är kroppsdelar som jag är ovan att se och att jag föreställer mig hur det är att bli av med dem. Detta får mig att tänka på att det kanske var bra att jag missade en obduktion som jag hade planerat att gå på i våras på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Kanske hade det blivit för mycket att se en hel död människa, när jag uppenbarligen tycker det är lite jobbigt att se mindre delar.

OKEJZ. Det var allt för idag, nu ska jag gå och värma en pizza och sen sova - då jag av oklar anledning föreslagit för min handledare på praktikplatsen att jag kan börja kl. 07.00 resten av veckan...

Godnatt.

Hematologi och hem...längtan?!?!?!?!!?!?!?!?!!!??!!!

Hej hej, hemskt mycket hej!

Hematologi

Lymfocyter och erytrocyter från blod-
utstryk vid KLL.

Har varit en vecka på hematologilab!!! I våras tyckte jag hematologi var en svår kurs, men när jag pluggade till omtentan började jag gilla hematologi och kände att jag fattade vad jag läste om. Nu fick jag testa mina kunskaper IRL och kände mig supercool när jag lyckades känna igen en kronisk lymfatisk leukemi i mikroskopet (note to self: Gumprechts kärnskuggor och pro/lymfocyter) på första försöket. Hörde även uttrycket "en blast är en blast" och fick gåshud ;) Kanske laddar upp lite om hematologin i helgen när jag har tid att skriva mer.

Hembakat
Just nu bakar jag kanelbullar för att ta med till jobbet imorn, tillsammans med ett gäng mazariner och ballerinakakor från Ikea :) Tycker verkligen praktikplatsen har varit lärorik och att mina handledare tagit väl hand om mig. Men det gör också att det är lite kluvet att hoppa till ett nytt ställe på måndag. Detta i kombination med att jag nästan börjar få något som liknas vid hemlängtan gör att jag känner mig lite osäker och ledsen över att kanske inte ha samma fasta punkt i vardagen som Otto-Wagner-Spital ändå varit.

Hem..ska tanke - hemlängtan?
Innan jag åkte hit tvingades jag sitta med på en föreläsning i Sverige om utbytesstudier, där de visade ett diagram som såg ut ungefär såhär:

Jag har skrattat åt det här och tänkt att; hoho! tjeeena, det där känns inte vetenskapligt.

Men nu är jag här:

Wien börjar bli fett tråkigt eftersom jag nästan inte har några vänner att uppleva saker och ting med. Jag tycker det verkar skönt att vara två utbytesstudenter som upptäcker ett nytt land, som det är för mina kurskamrater i Thailand just nu (klicka här för att komma till deras blogg). De har varandra. Alltså, det är ju inte så att jag inte känner någon alls här. Två studenter har jag typ lärt känna litegrann och några på mitt jobb, men jag kan ju inte hitta på saker med dem varje dag? Och jag är ju liksom fast här i Wien varje dag i veckan. Att ligga inne och se på Paradise Hotel eller spela datorspel känns som slöseri med hela "utbytesstudieupplevelsen" typ. Visst, man måste ta det lugnt också. Men jag VILL inte ta det lugnt. Inte om jag får välja själv!

Språkkrock
Själva kulturkrocken beror nog egentligen inte på landet Österrike, utan mer på språkkunskaperna. Folk är inte så annorlunda mot svenskar. Visst, kanske lite mer konservativa och mer måna om att upprätthålla sociala hierarkier (läkare är över BMA, lärare är över studenter). Men det är språket som gör att jag slår knut på mig själv. Jag insåg liksom direkt att det är för svårt att försöka prata österrikiska med de på praktiken, för jag hänger verkligen inte med när de pratar. Skrift förstår jag men prat... är som att höra danska. Så jag pratar engelska med alla istället. Det går bra i enkla sammanhang med kortare dialoger, men när jag ska berätta saker så känns det som att jag alltid blir ca 80-90 % förstådd. Det går fram, men jag vet inte om folk VERKLIGEN förstår poängen med det jag säger eller frågar. Det är jobbigt. Jag märker också att jag själv ibland säger att jag förstår saker när jag egentligen inte har en aning för att jag inte vill avbryta ett flow när någon pratar. Oftast brukar jag komma på vad de menar i efterhand men inte alltid. Så det gäller liksom åt båda hållen.
Några på jobbet är bra på engelska, bättre än mig. Andra kan det knappt alls. Med en del på praktiken ser ordväxlingen ut såhär under en dag:

- Morgen! (= god morgon)
- Morgen! (= god morgon)

Sen:

- Tchüss! (= hejdå)
- Baba! (= hejdå på Wien-slang)

...Och då ljög jag. För jag brukar oftast säga "hello" och "goodbye" för att jag är blyg och inte vill visa hur dålig jag är på att uttala tyska ord :)

Så. Nu ska jag packa ner alla kakor och bullar... Hare gött tills nästa gång!