tisdag 27 oktober 2015

Döda kroppsdelar, färg och en ny praktikplats

Hej,

Nu har jag praktiserat en vecka på min nya praktikplats: patologi på Wilhelminenspital.
Detta sjukhus är precis som Otto-Wagner-Spital uppdelat i paviljonger, med olika byggnader för varje avdelning. Histologi/patologi-labbet delar byggnad med mikrobiologilabbet - och det är på mikrobiologen jag ska vara sista praktikveckorna i Wien. Så jag kommer alltså bara gå in i rummet intill när jag ska odla bakterier :)
Utanför labbet vid Wilhelminenspital. Höstlöven börjar ge upp.

På patologi-labbet jobbar sju BMA och några läkare. Labbet är litet och lokalerna väldigt gamla, men om fem månader ska labbet flytta till en nybyggd del av sjukhuset - då kommer lokaler och utrustning vara mer moderna.

Till labbet kommer organ och vävnadsprover från patienter som t.ex. har misstänkta tumörer i något organ eller har amputerat en kroppsdel. Stora organ skärs till mindre vävnadsbitar av läkaren som gör en medicinsk bedömning av vilka delar som ska studeras vidare, medan små organ direkt kan tas om hand av biomedicinska analytikern. Därefter ska vävnadsmaterialet bäddas in i paraffin, snittas till tunna skivor och färgas med olika färgningsmetoder beroende på vad som ska studeras i organen. Sedan bedöms preparaten mikroskopiskt av läkare.

Har dålig fantasi men tänkte att jag kan slänga in ett exempel på en frågeställning som vi får in på patologilabbet:

Patienten har magsår. Kan bakterien Helicobacter pylori vara orsaken?
Då kan man ta en biopsi (en liten bit vävnad) från magslemhinnan och färgar snitt från den med färningsmetoden "Modified Giemsa". Finns bakterier i slemhinnan färgas de in och det kan då tala för att patienten har en bakteriell infektion i magen.

Hur har då praktiken varit hittills? Jag har sett ganska mycket från avdelningen även om praktiken inte varit lika uppstyrd som på förra praktikplatsen. Här slussas jag emellan olika personer hela tiden och måste själv säga till om vad jag vill se. Mellan några timmar på förmiddagen sitter de flesta och snittar och då känner jag mig lite i vägen. Då försöker jag hjälpa dem med att färga deras färdiga snitt och sortera paraffinklossar i nummerordning... En nackdel är att jag inte vet riktigt hur jag ska planera min dag, och blir lite stressad av att inte veta när det är OK att jag tar paus och när jag kan gå hem.

Folk är dock väldigt trevliga och inkluderar mig i samtal och jobbet. Många är unga, och de kan bra engelska. Så det känns jätteskönt.

Förra veckan testade jag på att färga några specialfärgningar, idag började jag att snitta med en slädmikrotom (Se suddig Youtube-film nedan. Man drar en kniv över preparatet som är inbäddat i en paraffin-kloss, och använder en pensel för att fånga upp det tuuunna tuuunna snittet för att kunna lägga det på ett objektglas). Vet att jag ska vara på immunohistokemi-delen sista veckan på praktiken, men har inte riktigt koll på vad jag ska göra däremellan. Snitta fryssnitt? Jaja, återkommer till de olika delarna i praktiken vid ett annat tillfälle.


OH, JUST DET. Kom på att jag måste berätta om organen som kommer in på labbet i formalin? 
Jag såg ju en del döda djur när jag studerade anatomi och fysiologi på veterinärprogrammet men jag har ju inte sett så många mänskliga organ. Tydligen reagerar jag inte alls på mänskliga "inre organ" med ETT undantag. Såg en livmoder som blivit bortopererad pga tumörbildning. Det var jätteobehagligt och knöt sig i magen på mig.
Vad gäller mer "ytliga" kroppsdelar så har jag märkt att jag har svårt för fingrar och händer som amputerats. Tror att det är kroppsdelar som jag är ovan att se och att jag föreställer mig hur det är att bli av med dem. Detta får mig att tänka på att det kanske var bra att jag missade en obduktion som jag hade planerat att gå på i våras på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Kanske hade det blivit för mycket att se en hel död människa, när jag uppenbarligen tycker det är lite jobbigt att se mindre delar.

OKEJZ. Det var allt för idag, nu ska jag gå och värma en pizza och sen sova - då jag av oklar anledning föreslagit för min handledare på praktikplatsen att jag kan börja kl. 07.00 resten av veckan...

Godnatt.



torsdag 15 oktober 2015

Hematologi och hem...längtan?!?!?!?!!?!?!?!?!!!??!!!

Hej hej, hemskt mycket hej!

Hematologi
Lymfocyter och erytrocyter från blod-
utstryk vid KLL.
Har varit en vecka på hematologilab!!! I våras tyckte jag hematologi var en svår kurs, men när jag pluggade till omtentan började jag gilla hematologi och kände att jag fattade vad jag läste om. Nu fick jag testa mina kunskaper IRL och kände mig supercool när jag lyckades känna igen en kronisk lymfatisk leukemi i mikroskopet (note to self: Gumprechts kärnskuggor och pro/lymfocyter) på första försöket. Hörde även uttrycket "en blast är en blast" och fick gåshud ;) Kanske laddar upp lite om hematologin i helgen när jag har tid att skriva mer.

Hembakat
Just nu bakar jag kanelbullar för att ta med till jobbet imorn, tillsammans med ett gäng mazariner och ballerinakakor från Ikea :) Tycker verkligen praktikplatsen har varit lärorik och att mina handledare tagit väl hand om mig. Men det gör också att det är lite kluvet att hoppa till ett nytt ställe på måndag. Detta i kombination med att jag nästan börjar få något som liknas vid hemlängtan gör att jag känner mig lite osäker och ledsen över att kanske inte ha samma fasta punkt i vardagen som Otto-Wagner-Spital ändå varit.

Hem..ska tanke - hemlängtan?
Innan jag åkte hit tvingades jag sitta med på en föreläsning i Sverige om utbytesstudier, där de visade ett diagram som såg ut ungefär såhär:
Jag har skrattat åt det här och tänkt att; hoho! tjeeena, det där känns inte vetenskapligt.

Men nu är jag här:

Wien börjar bli fett tråkigt eftersom jag nästan inte har några vänner att uppleva saker och ting med. Jag tycker det verkar skönt att vara två utbytesstudenter som upptäcker ett nytt land, som det är för mina kurskamrater i Thailand just nu (klicka här för att komma till deras blogg). De har varandra. Alltså, det är ju inte så att jag inte känner någon alls här. Två studenter har jag typ lärt känna litegrann och några på mitt jobb, men jag kan ju inte hitta på saker med dem varje dag? Och jag är ju liksom fast här i Wien varje dag i veckan. Att ligga inne och se på Paradise Hotel eller spela datorspel känns som slöseri med hela "utbytesstudieupplevelsen" typ. Visst, man måste ta det lugnt också. Men jag VILL inte ta det lugnt. Inte om jag får välja själv!

Språkkrock
Själva kulturkrocken beror nog egentligen inte på landet Österrike, utan mer på språkkunskaperna. Folk är inte så annorlunda mot svenskar. Visst, kanske lite mer konservativa och mer måna om att upprätthålla sociala hierarkier (läkare är över BMA, lärare är över studenter). Men det är språket som gör att jag slår knut på mig själv. Jag insåg liksom direkt att det är för svårt att försöka prata österrikiska med de på praktiken, för jag hänger verkligen inte med när de pratar. Skrift förstår jag men prat... är som att höra danska. Så jag pratar engelska med alla istället. Det går bra i enkla sammanhang med kortare dialoger, men när jag ska berätta saker så känns det som att jag alltid blir ca 80-90 % förstådd. Det går fram, men jag vet inte om folk VERKLIGEN förstår poängen med det jag säger eller frågar. Det är jobbigt. Jag märker också att jag själv ibland säger att jag förstår saker när jag egentligen inte har en aning för att jag inte vill avbryta ett flow när någon pratar. Oftast brukar jag komma på vad de menar i efterhand men inte alltid. Så det gäller liksom åt båda hållen.
Några på jobbet är bra på engelska, bättre än mig. Andra kan det knappt alls. Med en del på praktiken ser ordväxlingen ut såhär under en dag:

- Morgen! (= god morgon)
- Morgen! (= god morgon)

Sen:

- Tchüss! (= hejdå)
- Baba! (= hejdå på Wien-slang)

...Och då ljög jag. För jag brukar oftast säga "hello" och "goodbye" för att jag är blyg och inte vill visa hur dålig jag är på att uttala tyska ord :)

Så. Nu ska jag packa ner alla kakor och bullar... Hare gött tills nästa gång!

lördag 10 oktober 2015

En resa i urinens värld...

Kristaller (kantiga samt klotformade strukturer) och bakterier (de små strecken som är överallt i bilden) i urin. Kommer från en bok om analys av urin tryckt år 1886, från Wiki Commons

Behållare till
provstickor som
används vid
manuell avläsning
Idag var min sista dag på avdelningen för analys av urinsediment på labbet. Detta kan ha varit den roligaste praktikplatsen hittills! Jag gillade att titta i mikroskop och försöka avgöra vad jag såg i urinsedimentet... Kändes som detektivarbete i kontrast till t.ex. klinisk kemi där ett mätinstrument gav alla provsvar.

Först analyserades proverna i Urisys 2400, som droppar urin från patientprover på en sticka med olika fält för olika analyser och sedan mäter om en färgförändring sker på stickan. På stickan finns fält för bland annat:

  • protein (kan tyda på t.ex. njurskada då en skadad njure kan släppa ut mer protein i urinen än normalt)
  • nitrit (produceras av vissa bakterier)
  • leukocyter (vita blodkroppar i urinen tyder på att kroppens immunförsvar är aktivt, t.ex. vid en infektion)
  • erytrocyter (röda blodkroppar kan komma ut i urinen vid någon typ av skada i njuren, infektion m.m.)
  • glukos (ökar i urin om man har t.ex. diabetes pga att blodets koncentration av glukos då är hög vilket gör att mer glukos följer med ut i urinen) m.m.
Om protein, glukos, erytrocyter, leukocyter eller nitrit är högre än vad som är normalt i ett prov, utförs en analys av provets urinsediment. På labbet centrifugerar vi då urinen så att celler, kristaller, m.m. sjunker till botten. Vätskan ovanför hälls av och en droppe av urinsedimentet mikroskoperas.
Skivepitel - Skillnad mellan hur det kan se ut i faskontrast och "vanligt" ljus.
Vid mikroskoperingen tittade vi på preparatet i "vanligt" ljus och vid faskontrast (ett sätt att se vissa detaljer tydligare - bakterier, fett och granula i leukocyter sågs tydligt med detta ljus tyckte jag). Först började jag med att titta efter bakterier i provet. Sedan tittade jag efter bland annat leukocyter, erytrocyter och svampar. Även epitel från urinblåsan eller njuren, som kan ge hänvisning om att t.ex. njuren har någon skada. Vid mikroskoperingen uppskattar man hur mycket man ser av de olika sakerna, ungefär som en grov uppskattning av den kvantitiva mängden i urinen.
Bakterier och en skivepitelcell i faskontrast.
I ett provsvar efter urinsedimentanalysen kunde vi t.ex. skriva att vi såg enstaka bakterier, sparsamt med leukocyter, måttligt med svamp och enstaka erytrocyter. Det blir då ett komplement till analysen från Urisys-instrumentet och ger en bättre bild av patientens urinprov.

Det jag gillade med mikroskoperingen var att det såg så annorlunda ut mellan olika prover och jag tyckte det var kul att leta efter olika saker. Jag såg inga ovanliga saker när jag mikroskoperade. Förutom ovan nämnda saker såg jag spermier, några kristaller och mucus (slem). Eftersom akut sjuka patienters urinprover inte skickas till detta lab, utan proverna oftast är rutinprover eller vad man ska kalla det, är det ovanligt att de ser njurepitel som tyder på allvarlig njurskada eller t.ex. trichomonas. Så det såg jag inte under praktiken, men jag ska fråga om de som mikroskoperar kan hämta mig om de ser det nästa vecka när jag är på hematologiavdelningen!
Annan tecknad bild av urinsediment (=Harnsediment på tyska), från 1871.



tisdag 6 oktober 2015

Klinisk kemi - kort beskrivning av ett mätinstrument + lite mycoplasma

Hej hopp!

Igår var sista dagen på klinisk kemi-avdelningen på mitt lab. En dag på praktiken såg ut ungefär såhär (lite förenklat):

  1. Kalibrering och kontroll av Cobas 6000. Varje dag kör vi kontroller för analyserna som ska utföras så vi vet att apparaten fungerar som den ska och ger rätt resultat när den analyserar patientprover. Kontroller för höga och låga värden används.

    När kontrollerna har analyserats av Cobas kontrollerar vi att de är godkända (inte avviker för mycket från värdet som de ska ha). I så fall  kan vi börja analysera patientproverna. När en kontroll inte är OK kör vi om kontrollen en gång. Är det då fortfarande fel mätvärde måste man försöka ta reda på vad som är fel och testa sig fram tills apparaten fungerar som den ska. I vårt fall behövde vi t.ex. kalibrera om apparaten en gång för en reagens, sen fungerade den som den skulle och kontrollen därefter blev godkänd.
  2. Patientprover (helblod) centrifugeras så att trombocyter och fibrin som bildar koagel, tillsammans med celler, centrifugeras ned till botten på röret. Ovanpå finns då serum - som innehåller t.ex. enzym och annat som man vill analysera,
  3. Serumproverna kollas "visuellt" så de inte innehåller små koagel eller liknande (som kan störa analyserna, då "nålen" som suger upp provet vid analyserna kan blockeras) och att patientens namn som står på etiketten för analysen är samma som det från blodprovtagningen. Sedan sätts proverna in i rack i mätinstrumentet och analysen startas.
  4. När resultaten från patientproverna börjar ramla in i datorn valideras (godkänns) de "tekniskt" av oss (har analyserna fungerat? osv). Om ett prov har ett avvikande värde ringer vi till sjukhuset för att berätta att patientens mätvärde kanske är jättehögt eller jättelågt. När man har kontrollerat proverna skickas svaret ut till läkaren som beställt provsvaren. Detta sker direkt via dataprogrammet där valideringen sker.
  5. Proverna som analyserats sparas sedan på labbet i sju dagar. Vi registrerar dem i ställ där varje plats är numrerad så att man lätt ska kunna hitta ett specifikt prov som kan tänkas behövas vid senare tillfälle. Ställen förvaras sedan i kylen.
  6. När dagen är slut brukar vi fylla på med reagenser och t.ex. tvättlösning som håller på att ta slut så att de finns till nästa dag. Man rengör maskinen genom att torka av pipetter med särskilt rengöringsmedel och sen kör apparaten ett rengöringsprogram och går till viloläge.


Hittade en superspexig film om Cobas 6000...



Förutom detta gjorde vi också t.ex. snabbtest för mycoplasma, Streptococcus pneumonie och legionella samt graviditetstest.

Det var kuuuul!

Här är exempel på mycoplasmatester från två olika patienter. Båda testen har en kontroll, som är det starka blå fältet till vänster i båda bilderna. Den måste vara positiv för att man ska veta att analysen utförts korrekt. Till höger är själva patientproverna. Bilden till vänster kommer från ett negativt patientprov, där är provets fält vitt. Bilden till höger kommer från ett positivt prov. Där är fältet ljusblått. Att det är blått betyder att det finns mycoplasma i patientens prov som bundit till området så att det skett ett färgomslag.  Man droppar provet i de nedre brunnarna, sedan vandrar det via kapillärkraft upp till de övre brunnarna. Där finns antikroppar i pappret som binder mycoplasma. Sen tvättar man och tillsätter ett ämne som ger färgomslag om mycoplasma bundit.



Ja. Det var klinisk kemi.

Nu är jag på en avdelning där de utför ffa koagulationsanalyser men även läkemedelsanalyser i urin!



söndag 4 oktober 2015

Inte en natt på museet men en dag med uppstoppade djur

Idag besökte jag Naturhistorische Museum Wien. Egentligen borde jag ha gått på museum igår natt istället. Då var det nämligen årets stora händelse bland museerna - Lange nacht der museeen. Museer över hela Österrike hade då öppet från 18.00 - 01.00. För 13 euro (11 euro för studenter) kunde man gå på i princip alla museer i hela Wien inkl. åka gratis med kollektivtrafiken mellan dem. Detta evenemang hålls en gång per år.


Hur som helst, jag missade en natt på museer och fick alltså välja något museum att gå till på dagtid istället. Det blev alltså naturhistoriska museet, som ligger precis intill tunnelbanestationen Volkspark. Inträdet för studenter låg på 5 euro och för 2 euro kunde man hyra en audioguide som gjorde att man kunde få höra information om utställningarna på engelska (eller tyska).

På museet fanns utställningar om djur från hela världen och information om hur man genom tiderna gjort för att bevara olika exemplar genom olika konserveringstekniker. Det var en intressant vinkling på utställningen tyckte jag, då jag inte kunde så mycket om detta. Förutom djur fanns det utställningar om stenar, dinosaurier, fossiler, människor, planeter. Eftersom att jag är mest intresserad av djur så gick jag dock  runt på den utställningen i nästan två-tre timmar. Audioguiden innehöll information om 100 utvalda objekt på museets alla utställningar, och jag tyckte den var ett bra komplement till de ordinarie skyltarna kring montrarna (som oftast var på tyska men ibland även på engelska). Man knappade in siffror som stod på montern man ville ha information om och då kom det upp en bild på objektet och information i lurarna. Ett tips är att ta med egna hörlurar till guiden då de man får låna är lite plastiga och börjar skava efter någon timme...

Museet var vackert invändigt och det fanns mycket att titta på. Där fanns också ett café med några maträtter och fika. Jag tog tillfället i akt att testa min första Apfelstrudel! Den var utsökt :)


Vegetariskt i Wien - del 3

Tja!

För att fortsätta min upptäcktsfärd bland vegetarisk mat i Wien så har vi kommit till ett hamburgerställe med veganska burgare...

Swing Kitchen - ligger precis intill shoppinggatan Mariahilferstrasse nära Westbahnhof, på adressen Shottenfeldgasse 3. Om jag skulle beskriva inredningen i restaurangen så var det som ett snabbmatställe för hipsters. Det var mycket öppna ytor, obekväma stolar, enkla bord som på McDonalds men fräscht och ljust. OK om man vill äta något snabbt men kanske inte kul att sitta där i flera timmar? Jag testade att äta en cheeseburgare med pommes och cola. Hamburgaren var inte jättegod, så jag köpte en dip till mina pommes för att få någon mer smak till det hela. Dippen barberque var omnomom. Priset för en hamburgare med meny var 8,60 euro, dippen kostade väl 80 cent om jag minns rätt.

På det hela tyckte jag Swing kitchen var ett bra alternativ till de gamla vanliga hamburgerställena, lite dyrare men lugnt och fräscht. Kommer nog inte gå tillbaka dock eftersom jag tycker det finns mysigare ställen att sitta på i Wien! Plus för att typ allt var veganskt.


OKTOBERFEST - öl, dans, lederhosen

Hej!

Jag fick en chans att gå på Oktoberfest i Wien med min praktikplats och tackade givetvis ja för att kunna se vad festen handlar om. En biljett till evenemanget kostade 40 euro för bord med mat och öl, mina kollegor fick rabatt då de köpte biljetten via facket.

På vägen dit runt sjutiden på kvällen såg jag kvinnor i såna där typiska österrikiska klänningar (Dirdnl) och män i lederhosen på tunnelbanan... Oktoberfest hölls vid Prater Wien, nöjesfältet, i ett stort tält. Utanför fanns olika uppträdanden, stånd där de sålde alkohol och korv m.m. I tältet hade min arbetsplats två bord reserverade och direkt när vi satte oss fick vi vin, vatten och en stor öl på 1 liter. Servitrisen frågade om jag ville äta något vegetariskt istället för det som de andra åt (typ en hel kyckling med bröd? Vet ej vad det var hahaha) och det ville jag såklart. Jag beställde Käsespetzle som innehöll massa ost och "nudlar" med rostad lök på toppen, var helt OK men lite mastigt att ta sig igenom högen med ost när jag inte var vrålhungrig. Kul grej var att de hade vegansk mat på Oktoberfest!

Stämningen på Oktoberfest var jättehärlig (även för mig som kollade på spektaklet med ett stort leende på läpparna). På scenen spelade ett coverband österrikiska och tyska låtar (schlager, folkvisor m.m.) och sedan klassiska och nya hits. Min bordsgranne hade tagit med sig en plastpåse för att lägga sin jacka i under middagen. Varför? Jo, för att alla på festen dansade på sittplatserna. Det dröjde inte mer än till första låten innan folk började hoppa upp på bänkarna och dansa till musiken. Folk verkade ha genuint roligt, och det var kul att vara där. Mellan borden gick det folk som sålde sprit, cigg, små broscher och gosedjursmaskotar för oktoberfest.

Jag trodde att alkoholen och framförallt ölen skulle ha större fokus på festen än den faktiskt hade. Visst, vid några bord beställde man öl efter öl men åtminstone i mitt sällskap så drack man ölen man fick från början under hela kvällen och det var liksom mer sällskapet och musiken som gjorde kvällen lyckad än alkoholhalten i blodet. Det förvånade mig och tyckte det var kul faktiskt.

Runt halv tolv begav jag mig hemåt och då hade många redan gått hem eller dragit vidare. Jag tyckte Oktoberfest var en trevlig tillställning!

Festlig stämning under diskokulan och takkronorna av korvar.