Klinisk kemi - kort beskrivning av ett mätinstrument + lite mycoplasma

Hej hopp!

Igår var sista dagen på klinisk kemi-avdelningen på mitt lab. En dag på praktiken såg ut ungefär såhär (lite förenklat):

1. Kalibrering och kontroll av Cobas 6000. Varje dag kör vi kontroller för analyserna som ska utföras så vi vet att apparaten fungerar som den ska och ger rätt resultat när den analyserar patientprover. Kontroller för höga och låga värden används.
   
   När kontrollerna har analyserats av Cobas kontrollerar vi att de är godkända (inte avviker för mycket från värdet som de ska ha). I så fall  kan vi börja analysera patientproverna. När en kontroll inte är OK kör vi om kontrollen en gång. Är det då fortfarande fel mätvärde måste man försöka ta reda på vad som är fel och testa sig fram tills apparaten fungerar som den ska. I vårt fall behövde vi t.ex. kalibrera om apparaten en gång för en reagens, sen fungerade den som den skulle och kontrollen därefter blev godkänd.
2. Patientprover (helblod) centrifugeras så att trombocyter och fibrin som bildar koagel, tillsammans med celler, centrifugeras ned till botten på röret. Ovanpå finns då serum - som innehåller t.ex. enzym och annat som man vill analysera,
3. Serumproverna kollas "visuellt" så de inte innehåller små koagel eller liknande (som kan störa analyserna, då "nålen" som suger upp provet vid analyserna kan blockeras) och att patientens namn som står på etiketten för analysen är samma som det från blodprovtagningen. Sedan sätts proverna in i rack i mätinstrumentet och analysen startas.
4. När resultaten från patientproverna börjar ramla in i datorn valideras (godkänns) de "tekniskt" av oss (har analyserna fungerat? osv). Om ett prov har ett avvikande värde ringer vi till sjukhuset för att berätta att patientens mätvärde kanske är jättehögt eller jättelågt. När man har kontrollerat proverna skickas svaret ut till läkaren som beställt provsvaren. Detta sker direkt via dataprogrammet där valideringen sker.
5. Proverna som analyserats sparas sedan på labbet i sju dagar. Vi registrerar dem i ställ där varje plats är numrerad så att man lätt ska kunna hitta ett specifikt prov som kan tänkas behövas vid senare tillfälle. Ställen förvaras sedan i kylen.
6. När dagen är slut brukar vi fylla på med reagenser och t.ex. tvättlösning som håller på att ta slut så att de finns till nästa dag. Man rengör maskinen genom att torka av pipetter med särskilt rengöringsmedel och sen kör apparaten ett rengöringsprogram och går till viloläge.

Hittade en superspexig film om Cobas 6000...

Förutom detta gjorde vi också t.ex. snabbtest för mycoplasma, Streptococcus pneumonie och legionella samt graviditetstest.

Det var kuuuul!

Här är exempel på mycoplasmatester från två olika patienter. Båda testen har en kontroll, som är det starka blå fältet till vänster i båda bilderna. Den måste vara positiv för att man ska veta att analysen utförts korrekt. Till höger är själva patientproverna. Bilden till vänster kommer från ett negativt patientprov, där är provets fält vitt. Bilden till höger kommer från ett positivt prov. Där är fältet ljusblått. Att det är blått betyder att det finns mycoplasma i patientens prov som bundit till området så att det skett ett färgomslag.  Man droppar provet i de nedre brunnarna, sedan vandrar det via kapillärkraft upp till de övre brunnarna. Där finns antikroppar i pappret som binder mycoplasma. Sen tvättar man och tillsätter ett ämne som ger färgomslag om mycoplasma bundit.

Ja. Det var klinisk kemi.

Nu är jag på en avdelning där de utför ffa koagulationsanalyser men även läkemedelsanalyser i urin!